och nu då?

Jag blev väldigt rädd för en känsla jag fick idag.. Obehaglig och väldigt.. konstig.
Jag trodde aldrig jag skulle få den känslan. Jag trodde jag visste. Men tydligen inte..
Hoppas det bara är en grop jag har ramlat ner i..

Mina jobbehelger.. Dessa som varit nu.. Dom har varit helt underbara. Mysiga. Jag har känt att jag velat ha det så men det kommer antagligen bli fördärvat nu.. =(
Jag som ville ha det såhär.. Men jag förstår även varför det måste bli ändrat.. Men samtidigt inte..

Just nu vet jag inte mycket. Det känns rätt underligt..
Jag vill bara kunna springa in i Emils famn just nu.
Får vänta tills han tröskat färdigt för idag..
Emil, min Emil.. image22


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback